Så heter min nya favoritledare på friskis. Hon är inte bättre än min idol, en ung läkarstuderande man.
Det är en sån skillnad när det är bra musik och en ledare man tycker om jämfört med när musiken är medioker och ledaren är tråkig. Idag känns kroppen verkligen genomarbetad.
Nu lite nyponsoppa och smörgås. Sen sova.
Igår var jag på ett kundmöte som låg i Sjöstaden så jag gick hem när det var klart och jobbade en stund hemma. Sen stack jag och tränade på Friskis vid ringen. Efter middagen, rester från i söndags, gick jag en långpromenad runt hela Årstaviken för att sen avsluta med en film och muffin, det hade jag gjort mig förtjänt av.
En härlig idag med tjälknöl som belöning och avslutning.
Trött efter konferensen somnade jag tidigt. I morse gav vi oss av till prisextra för att shoppa. Rostbiff och annat smått och gott. På menyn för kvällen stod tjälknöl, potatissallad, parmalindad halloumi och tomat och mozzarellasallad. Under dagen har jag hunnit storstäda, tvätta och powershoppat på IKEA.
Eftersom vi förstod att det skulle bli mycket mat bjöd vi in Alexia och Bengt och oj vad trevligt det blev. Självklart blev de en panacotta till efterrätt. Jag tror vi alla var imponerade av Andreas tjälknöl. Tack!
Nu är det dags att sova efter en intensiv och trevlig helg! I morgon är det en ny vecka.
Vi hade en trevlig kväll igår. :) Och jag är ganska pigg nu. Jag duschade i natt i annan jag somnade så jag känner mig fräsch och fin. Men gissa vad som hände, vi fick och har översvämning i vårt badrum. Så jag ska anmäla det i repan nu på morgonen.
Jag delade rum med Sara, Receptionist och ekonomiassistent. Eller som en kompis skulle kalla henne, Wendy, för han tycker att alla receptionister borde heta Wendy.
Jobb och konferens i dagarna två.
Under dagens möte talade vi om känslor. Vid flera tillfällen fick jag frågan om hur det känns. Vi talade om flera olika situationer och i de flesta fallen frågade hon mig hur känns det. Hon fick mig att inse att jag alltid svarade på frågan varför känns det? Gång på gång halkade jag över och svarade på varför känns det i stället för att kunna stanna upp vid känslan och känna efter. Är det typiskt för mig? I stället för att stanna och njuta så ska jag i frågasätta njutandet och fundera på varför jag njuter. Hinner jag njuta då verkligen? Eller hinner jag lida om det är lidande det skulle handla om? Tål att tänka på.
Terapin har i alla fall kommit att handla om mycket annat än min separation även om många av diskussionerna har sin utgångspunkt i min fd relation till Daniel. Jag inser dock att jag behöver bli mer medveten om mitt föhållningssätt till andra människor.
Förresten, jag hann med lite träning idag också. En söt kille var det där i alla fall. Och det var inte ledaren. Dock måste jag säga att ledaren var mycket över mina förväntningar som jag hade när jag först såg honom.
Idag är det dags igen. Terapeuten ger mig ett skönt tuggmotstånd i våra diskussioner. Insikterna blir fler och fler. Att jag blir grinig är ingen nyhet men jag inser svårigheterna med ett sånt agerande mer och mer. Frågor jag fortfarande funderar över är varför jag vill sova med lyset tänt när jag sover ensam och varför jag alltid vill sova med musik. Jag undrar också varför det är så viktigt att leva med någon. Är jag bara gjord för tvåsamhet. Och andra undrar hur jag står ut med att sova sked när det blir varmt och svettigt, men det är så viktigt för mig med närheten när jag ska sova att värme och svett får underordna sig.
Jag ska försöka berätta mer om min terapi och hur jag utvecklas. Jag ska återkomma till det.
Idag ska vi tala vidare om min iver, rastlöshet och svårigheter att sova utan musik och lysen tända.
Japp, det händer inte ofta, vet inte när de hände sist. Jag föll med cykeln. Jag körde emot en trottoarkant i regn och mörker och pladask så låg jag raklång på marken och cykeln en liten bit bort. Regnjackan gick sönder och cykelstyret fick justeras efteråt.
Det som gjorde mig arg var att det stod ett par i närheten men ingen kom fram och fråga hur det gick. Det hade i alla fall jag gjort om jag hade sett någon falla som jag gjorde. Som tur var skadade jag mig inte. Och jag använde cykelhjälm.
Nu är kvällen avslutad med middag från Max på Kammakargatan.
Idag var det dags för spinning på Kungsholmen med Petri. Gissa vem som var där! Killen med skåpet bredvid mig från igår vid Friskis Ringen. Jag misstänker att han var god vän med spinningledaren, Malin. De stod och pratade innan. Gissa var jag och Petri placerade oss i spinninglokalen! *nickar* Bredvid han förstås. Gissa om jag kämpade för att visa mig från den bästa sidan och orka hela passet. Detta innebar att jag hade en rad med folk bakom mig och ledaren rakt framför mig. Jag kunde fullkomligt vrida ur mitt nya linne efteråt.
Om jag går på hennes pass nästa vecka igen hoppas jag kunna se den söta killen. En fråga kvarstår dock. Är han gay eller inte. Jag tror, Petri tro inte.
Idag var det träning igen. Nu kanske ni tror att jag bara går på gym för att spana men så är det inte. Jag spanar där också. Jag spanar och spanar och funderar på vem som kan vara min perfekta framtida partner. Och av utseende att dömma när man går runt i livet och tittar finns det många. Idag var det en söt kille i omklädningsrummet med skåp bredvid mig som var klar och skulle gå när jag och Petri kom. Hmmm… Honom kunde jag tänka mig.
Under passet upptäckte jag en annan söt kille. Inte en kille jag vill ha. Utan bara prata lite med för att han såg så söt ut. Ganska kort, mörkhårig och ca 25 år. Det som var speciellt med honom var dels hans mustach som gick upp i en påbörjad lock på sidorna (förstår ni hur jag menar?) och dels för att han hade ingen koordinationsförmåga vilket gjorde honom så söt när han jympade med sin flickvän. Jag ville verkligen gå fram efteråt och berätta att de var det sötaste jag hade sett idag. Men då skulle de bara tycka jag var knasig. Eller?
Så hette filmen jag och Anders tittade på ikväll. Filmen är regiserad av Ken Loach och handlar om Angie som efter att ha förlorat sitt jobb som rekryterare startar eget och lockar till sig arbetskraft från utlandet. Arbetarna kommer med drömmar om den fria världen men hamnar i slaveri där Angie och hennes syster gör den stora vinsten. Man får följa med i hennes i hennes kval och se hur hon utsätts för hot och våld när hon lurar arbetarna på deras löner.
Jag har med mig viktig insikt med mig från denna film. Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en städerska hemma. Och blir det en så blir det med all sannolikhet en ”vit” sådan.
Jag och Anders käkade crepes vid Medis och efter filmen blev jag bjuden på ytterligare en liten middag på Kammakargatan.
Tack för trevligt filmsällskap och middagssällskap, Anders & Andreas!
I år blir det julshopping i London. Nu har jag bokat en resa till. Jag åker onsdag till söndag, sista veckan i november. Kul!
Jag har inte berättat om detta på bloggen och jag kom på att jag vill göra det nu.
När jag satt på tåget från flygplatsen i London på väg in till Paddington känner jag plötsligt hur proppen lossnar. Jag mår bra igen. Som de flesta förstår har det varit en sommar med mycket tankar och känslor som ska sorteras och hanteras. det är en stor omställning att vara van att leva i en tvåsamhet till ett leva i en ensamhet. Eller ensam och ensam. Så dramtiskt är det inte.
Igår upptäckte jag också att lusten att gå ut har kommit tillbaka. Igår var jag med Fredrik och Petri på Lino och partajade. Det var trevligt. Vid tre lullade jag hemmåt, promenerade till Skanstull, köpte en hamburgare och tog en taxi sista biten hem. Vid 4 somnade jag gott!
Tack Petri och Fredrik för en trevlig kväll.
Nu kör jag vidare och ser frammåt!
Har en kompis som berättade idag att han vunnit en bil! Visst är det lite otroligt? Nu får man plötsligt ökad lust för lotterier. Jag köper i och för sig en trisslott då och då men det har inte gett någon större utdelning.
Grattis kompis!
Fickparkera är verkligen inte lätt men ibland imponeras jag av duktiga människor. Vad säger ni om den här fickparkeringen? Han, för det var en han, gick runt och var ganska stolt efteråt. Bra jobbat Andreas!
Oj, det var länge sedan jag var på cirkus men i dag hände det igen. Jag blev bjuden av Andreas som jobbar på HSB och det var HSB som firade sitt 85 årsjubileum genom att bjuda in anställda och bosparare på cirkus.
Jag är rädd för att cirkus är ett fenomen som håller på att dö ut och det är synd. Jag kommer i håg när jag gick som barn var det något stort att få gå på cirkus. Dagens barn är väl redan mättade på upplevelser via internet, resor och annat. Men å andra sidan kanske cirkusen får skylla sig själv lite. De kanske inte har utvecklat sig för att hänga med i tiden som allt annat måste.
Oavsett. Det var roligt, trevligt och ett annorlunda inslag en lördag eftermiddag. Tack för att jag fick följa med!
Jobb först hela dagen. Sen träning på Kungsholmen. På vägen hem blev jag bjuden på paj, kräftor, renhjärta och gott sällskap på Ölandsgatan hos Oscar och Ann. Nu sova.
Filmen var fantastisk. Gustaf gör sig fin som bög. :) Och scenerna när de kramas och pussas var bra gjorda. Filmen spelar över på sånt som är lite traditionella fördommar, att alla bögar vickar på höfterna och går runt med stukade armleder. Den tar också upp problematiken med att det inte finns länder som adopterar bort barn till homosexuella och att barn till homosexuella riskerar mobbas.
Som sagt, jag fick se den på en förhandsvisning men nästa fredag har den premiär och jag vill varm rekommendera den!
Nu ska jag och Niclas cykla i väg och titta på Patrik 1,5, en film av Ella Lemhagen med Gustav Skarsgård och Torkel Petterson. Två snyggingar i en och samma film med homotema. De ni!
Men först en kaffe! Lovar att berätta mer om filmen vid tillfälle.
Idag har jag besökt hans palats på Riddarholmen. Idag ligger delar av Svea Hovrätt där. Sture Holmbergh hade bjudit in medlemmar i fastighetsägarföreningen, där Andreas är medlem, till en visning. Trevligt!
Tack Sture för visningen och Andreas för att jag
fick följa med!
Andra dagen på terminen och jag var där och slet igen. Bra pass med bra variation. Kul! Sen fanns det några snygga objekt att spana på men de flesta hade ring på fingret. :(
Efter blev det middag på en indier på Wallingatan. Först tänkte jag att det var dyrt med 125 spänn för middag hos indier i kvarteret, inte mitt kvarter men ändå, men när jag ätit upp var det väl värt priset. Det var verkligen jätte gott. Kan rekommenderas!