Kanopywalk
Idag har jag fatt kanna mig som tarzan. Eller ja, kanske bara nastan. Vi klev upp klockan 6 for att bli skjutsade till parken dar vi skulle mota varan guide och promenera i ”hangbroar” 20 meter upp i luften. Det var ganska laskigt och tyvarr motte vi inte sa manga djur uppe i traden. Daremot motte vi ormen som vi ocksa sag i forrgar som jag glomde beratta om. Det var en gron JATTEACKLIG orm som lag och sov i ett trad bredvid den lilla byggda trabron vi gick pa.
Efter morgonturen blev det en snabb frukost, en kort vila och sen kom en bat och hamtade oss igen for att ta oss till ett sk Longhouse, ett slags djungelns radhuslanga. Har fick vi traffa lite lokalt folk och jag kopte valdigt fina salladsbestick i tra. Inte for att jag behovde det utan mer for att jag ville stotta dem med lite pengar. Har ar allt valdigt primtivt. Man sag hur de torkade ris och vete for att sen foradla det vidare. Manga hade gjort lite hantverk som de forsokte salja nar vi turister kom. Alla var valdigt tillbaka dragna och jag hade en kansla av att jag inte visste om jag storde eller om jag var valkommen. Till och med barnen var lite tillbakadragna men visde en aningens nyfikenhet.
Jag har ocksa latit mina fotter fa sin beskarda del. Varldens sotaste lilla ”djungeltjej” har tagit hand om mina fotter. Badat dem i salt, skrubbat och filat och sen smorjt dem. Nu ar de sa fina och mjuka.
Nu star det harligt slappande pa agendan, forst vid poolen, sen vid middagen och till sist i soffan i baren med regnskogen som narmsta granne och boken som basta van, forutom Danne da forstas.
Godeftermiddag!