Arsenik och gamla spetsar

Ibland är jag en strukturerad teaterbesökare. Och ibland inte. Ikväll hade jag inte läst på innan vad jag och mina vänner skulle se. Lina sa precis när det började, den här inledningen känns lite farsartad. Och så blev det. Det var en fars. Och det var nog en av de värsta sorterna också.

Jag är ju en ganska snäll person och jag får verkligen lite dåligt samvete när jag publikt sågar deras föreställning som dessutom var deras sista. Men jag måste ärligt säga att jag tror att Stefan och Christer hade varit bättre och det vill inte säga lite. Jag hade ändå lite förväntningar, Meta Welander och Kjell Bergqvist medverkade i pjäsen och jag tycker båda är mycket duktiga och underhållande skådespelare. Men det hjälpte inte, inget bra betyg den här gången.

Bättre betyg det får i alla fall Alexia för sitt Spinningpass. Innan teatern hann jag och Alexia med ett pass på spinningcyklarna. Alexia som ledare och jag som deltagare.