Dagens insikt
Under dagens möte talade vi om känslor. Vid flera tillfällen fick jag frågan om hur det känns. Vi talade om flera olika situationer och i de flesta fallen frågade hon mig hur känns det. Hon fick mig att inse att jag alltid svarade på frågan varför känns det? Gång på gång halkade jag över och svarade på varför känns det i stället för att kunna stanna upp vid känslan och känna efter. Är det typiskt för mig? I stället för att stanna och njuta så ska jag i frågasätta njutandet och fundera på varför jag njuter. Hinner jag njuta då verkligen? Eller hinner jag lida om det är lidande det skulle handla om? Tål att tänka på.
Terapin har i alla fall kommit att handla om mycket annat än min separation även om många av diskussionerna har sin utgångspunkt i min fd relation till Daniel. Jag inser dock att jag behöver bli mer medveten om mitt föhållningssätt till andra människor.
Förresten, jag hann med lite träning idag också. En söt kille var det där i alla fall. Och det var inte ledaren. Dock måste jag säga att ledaren var mycket över mina förväntningar som jag hade när jag först såg honom.