Vet inte om jag sovit för lite på sistone eller om jag har vitaminbrist. Har inte tagit mina brus på länge. Sen vet jag inte om jag har berättat hur bra det går med viktminskning. Det är redan flera byxor som känns för stora. Ca 7-9 kg har jag gått ned nu.
9 kg är ganska mycket. Jag bär just nu på motsvarande 9 liter mindre med mjölk. Det är ju inte klokt.
Efter lunchen, med Kristina och Svante i saluhallen i Sickla, blev jag så trött att jag kunde sitta och somna. Men nu är jag pigg igen. Mycket piggare. Sitter och längtar efter nästa träningspass. Idag blir det vid Hornstull tror jag. Om jag inte tar utomhuspasset i Tanto på vägen.
Idag har jag tröstshoppat. Vet inte om jag mår mycket bättre. Men lite bättre känns det nog. Jag har trots allt gått ned 6 kilo sedan separationen så visst är jag värd ett par nya snygga jeans då?
Ikväll ska det drinkas med Johanna och hennes vänner. :)
Fortsatt mycket att göra på jobbet. Det är en arbetsdag mindre den här veckan också. Jag satt över en stund.
Kvällen användes också till viktiga diskussioner. Trots att vi gjort slut dyker känslor och reaktioner upp som man inte förväntat sig vare sig hos mig och Daniel. Vi hanterade det.
Stort tack, ni fick mig verkligen att känna mig bättre till mods när jag gick hem. Ert underbara sällskap och en nespressobryggare måste vara orsaken. Eller hur?
Förutom mitt besök hos, Joachim, Madelene, William och Alicia har jag försökt fixa lite hemma idag. Stökigt som attan har det varit ungefär lika stökigt som bland känslorna. Sen cyklade jag Södermalm runt.
Vi har avrundat kvällen med ganska avslappnade diskussioner hemma. Hoppas Daniel får någon av lägenheterna han ska vara med och bjuda på. Både för min och hans del. Lycka till!
Hur illa det än är så tror jag någon enstaka spänning håller på att släppa. Jag är trött och har behov av att sova. Lite mer än tidigare. Hur som helst, ikväll när jag var på bio med Niklas och Niclas började jag nicka. Och det blev bara mer och mer. Till slut insåg jag att jag lika gärna kunde sova vidare för att jag missat så mycket. Efteråt var det ingen idé att låtsas som jag inte sovit, jag fick erkänna att jag hade sovit genom nästan hela filmen. Jag skäms faktiskt lite.
Nu har det gått en vecka. Det har krävts en del tankar för att bestämma sig om jag ska skriva på bloggen om det som berör allra djupast just nu.
Jag har bestämt mig för att skriva och berätta. Och som ni alla förstår kommer jag berätta valda delar. Några kanske tycker att jag fläker ut mig och våldtar mig själv genom att publicera mina tankar och känslor. Andra förstår att det finns en tanke med att berätta och framförallt skriva om det som har hänt.
Det som har varit mest centralt i mitt liv de senaste fyra åren, Daniel, kommer inte längre vara det mest centrala. Vi kommer att gå skilda vägar. Olikheterna tog överhanden.
Den som förut kunde trösta kan inte trösta längre för det är han som gör att hjärtat är på väg att brista. Logiken erkänner att detta är det bästa men hjärtat säger något helt annat. Logiken säger att smärtan kommer gå över och jag kommer må bra igen. Hjärtat säger att jag aldrig kommer att komma över det. Hoppas logiken vinner kampen den här gången. Jag hoppas att jag även i framtiden i stor utsträckning ska kunna låta känslorna styra mig. Många tycker att det är knäppt att vara naiv, jag tycker det är fint. Självklart beror det på en massa omständigheter men ni kanske förstår vad jag tänker på. Men när vi talar om kärlek vill jag tro på den eviga och blinda kärleken. Den som aldrig ska ta slut utan bara stå och flöda.
I kroppen pågår det en kamp, en kamp som är svår att beskriva. Jag vet knappt vem som är fienden i kampen.
Tack alla goda vänner och familj som stöttar just nu. Och tack Daniel för att du försöker stötta också.
Har i dag träffat min nya husläkare Helena Vincent. Hon verkar, precis som Madelene sa, underbar och duktig som läkare. Trots att jag ofta får kritik för att vara lite självömkande tog hon mig på full allvar och jag fick en nässpray med kortison i.
Min sambo (och jag) har två katter. Något som inte går bra i hop med att jag har en allergi mot katter. Ev potentiell bihåleinflamation och svärföräldrar som inte vill ta hand om katterna längre gör att vi har ett problem som behöver en snabb lösning.
Förslag på lösningar mottages tacksamt! Någon som vet någon som vill hjälpa oss att mer eller mindre permanent hjälpa oss med kattavlastning?
Katterna är två tvillingbröder som alltid levt i hop och är innekatter.
Känner mig mycket kryare nu. En och annan, nu får känsliga läsare sluta läsa, snorblobba har man kvar. Men jag snyter mig duktigt och tar bara lite nässpray.
Upp klockan nio sommartid. Frukost och sen möte med Anne och Oscar för en långpromenad. Båten över till Djurgården, mot Valdemarsudde, Thielska galleriet runt och gick ut med Djurgårdskanalen och sen svängde vi av mot Rosendal vid Djurgårdsbrunnsvägen. Lunch och fika på Rosendal och sen promnerade vi tillbaka till båten och sen blev det film hemma hos Oscar och Anne, Finding Nemo.
Fint väder har det varit också. Underbart! En skön avslutning på veckan. Nu ska det sorteras och publiceras lite bilder. Projektet med att rippa ALLA CDs fortsätter ikväll.
Med tanke på gårdagens inlägg kanske det inte är så undra på att man skulle få Dyspepsi eller i vanligare tal, Dyspepsi.
Kändes dock inte bra idag när jag fick lägga mig på soffan efter att ha ätit mat. Hade ganska ont och kände mig uppblåst.
Problemen är väl många med mig just nu. Allergin gör sitt till också. Och allergitabletterna kan i mycket sällsynta fall ge magsmärtor.
Dock verkar det som att man kan/ska göra ganska mycket åt det själv. Som vanligt i dagens samhälle, mycket eget ansvar. :) Det jag kan göra är att äta lite mindre och mer regelbundet. Mindre alkohol och mindre stress kan också hjälpa till. :)
