Ikväll har jag varit på årets första parkteater, jag såg Fröken Fleggmans mustasch i Vinterviken. Usch vad kallt det blev när solen gick ned och på min cykeltur hem. Och jag som var naiv och tog kortbyxor på mig. Bums i säng nu och får lite värme igen.
Att gå och se en bra teaterföreställning som man sett för är som att träffa en kär gammal vän man inte sett på länge. :)
Ikväll fick jag hänga med Niclas, Simon Melissa och två tjejer till jag inte minns namnet på, för att se De tre muskötörerna igen. Den är såååå bra! Alla som har chansen måste bara gå och se den!
Vanlig jobbdag men fortsatt vila från träning.
Så jag passa på att gå på lite teater och nu har jag lärt mig den hårda vägen. INGEN mer fars!
Ok, jag skrattade lite men verkligen inte mycket. Betyget blir lågt.
Ikväll har jag hunnit med att både fika med Ander och titta på Birgitta Egerblads senaste föreställning Människor i månsken på stadsteatern.
Jag blev så kär i Komma rusande och kunde inte låta bli att gå se även denna föreställningen. Inte fullt lika bra som komma rusande men ändå väldigt bra.
Jag vet faktiskt inte varför men jag börjar inse att dans roar mig på ett oväntat bra sätt. Måste prova att gå på lite fler dansföreställningar.
Nu ska jag packa. Imorgon sticker jag på kurs fyra dagar med Friskis ute i skärgården.
Betyg på föreställningen är ändå mellan en fyra och trea. Det blir nog slutgiltigt en svag fyra.
Här en bild på den fantasiska dansaren Bernard Cauchard.
Ibland får man verkligen njuta av kvalitet. Det har jag gjort ikväll. Jag har varit med Niclas, Erik, Nils och Victor på Dramaten och sett Spöksonaten.
Ett helt otroligt sminkarbete har de lyckats med. Något som borde uppfattats som relativt småtungt och allvarligt var gjort på ett sätt som stundtals kände riktigt lättsamt. Men å andra jag har inte sett någon annan uppsättning och vet inte hur den kan eller ska vara. Roligt var det och jag kände mig trollbunden hela föreställningen i alla fall. Nästan så jag vill se även den en gång till.
Tänk att i morse vaknade jag utan planer och ändå blev det en så händelse rik och trevlig dag. Först en skön frukost hemma, spinning med en ny och bra ledare, Patrik Siegbahn på Friskis, fikat och lunchat i Gallerian, varit på teater, Vi som är hundra, träffat Emil och Caleb som är på besök i Stockholm och sen avslutat med trevlig middag hemma hos Niklas. De andra gick ut men jag stanna hemma. Vuxet va? :)
Teatern var fin och tänkvärd men ingen superupplevelse i jämförelse med tidigare i veckan. Idag var det för övrigt hjärde dagen på raken här på stadsteatern. :)
Jag kunde inte låta bli att under eftermiddagen ha lite koll på om det kom in några returbiljetter och det gjorde det. Jag tog med mig Liselott och hade ännu en underbar kväll med De tre musketörerna på Stadsteatern.
Om jag någon gång ska klä upp till drag ska vill jag ha Kung Ludvig XIII kostym. Det roliga är att jag har en tjej i min löpgrupp som syr kostymer på stadsteatern så jag måste prata med henne om alla de fantastiska kostymerna.
Apropå kläder så tappade jag ikväll bort min julklapp och älskade svarta nya mössa.
Förresten, jag får inte glömma att berätta att jag var uppe i morse och körde ett morgonlöppass med Karin och de andra deltagarna på Friskis.
Ikväll blev det ingen löpning på Kungsholmen. I stället blev det något mycket bättre. Jag har varit med Micke, Niclas och Erik och sett De tre musketörerna på stadsteatern. Den är regiserad av Alexander Mørk-Eidem som också gjort Lycka som jag sett två gånger.
De tre musketörerna har ju varit lite omtalad på grund av lite rättighetsproblem. Den hade sin premiär i februari 2009 och nu har den alltså satts upp ytterligare en gång.
Svårt att få biljetter men ett måste för alla att sätta upp på gå-och-se-listan.
De är sällan jag delar ut femmor men det gör jag idag. Helt otroligt bra. Den kan få ett litet minus för att det var rock vilket egentligen inte är min kopp te. :)
Ikväll har jag varit med Niklas och Niclas på Stadsteatern och sett Olof Palme. Philip gjorde ett bra jobb och det var länge sedan jag såg honom på scen. Han regiserar emellanåt.
Jag insåg att jag nog var några år för ung, jag har ju aldrig hört eller sett Palme direkt och därför knappt förstod hur bra eller dålig han var när han imiterade Palme.
En svag trea blir det denna gången.
Har gått en riktig långpromenad från Notting hill till Tate modern och tillbaka idag. Så fint väder att man bara blir lycklig.
Idag har jag varit lite kulturell. Jag har besökt Hallwylska palatset som har en lite säregen historia. Både palatset och familjen von Hallwyl.
Tantelantan hade redan från början bestämt sig för att allt skulle bli ett museum efter henne och hennes mans bortgång och hade katalogiserat allt som fanns i detta privatbygda palats. Allt var klart och inflyttningsbart 1893 men skulle bara användas som vinterbostad.
På det stora hela var det ett intressant besök men inget som kitlade tillräckligt för att jag ska skicka dit gäster.
Med mig hade jag Fredrik och Agneta. Nu har vi precis både hunnit äta lunch och fikat.
Var jag för trött för att bli intresserad? Eller blev jag trött för att det var ointressant?
För första gången på länge gick jag i från teatern besviken. Det blev inte alls vad jag hade hoppats på. Föreställningen var tråkig helt enkelt. Jag trodde detta skulle bli ett bra sätt för mig att ta in Tranströmmers dikter men så blev det inte.
Som tur är hade jag i alla fall ett skönt träningspass innan.
Tyvärr inget bra betyg denna gången.
Ikväll har jag varit med Thomas, Henrik och Niclas och sett kort möte på Stadsteatern. Det var det officiella genrepet och kanske var det därför som skådespeleriet inte kändes som om det satt ännu. Fin scenografi, lagom längd, fint genomgående musiktema och hög igenkänningsgrad.
Minus för att de använda mikrofoner till rösterna vilket man normalt inte gör. Det störde lite.
Det blir i alla fall en stark trea.
Jag gick tidigare från jobbet så vi hann med att äta lite japanskt käk innan det bar av till Berwalldhallen.
På vägen tid är vi vi med om något fruktansvärt när vi ser hur en hund blir påkörd och mirakulöst klarar sig.
Kombon med klassiskt orkerstrerad musik och pop går bra. Sen fanns det skäl jag inte kände till som gjorde det extra intressant och bra. Det var alltså radiosynfonikerna och Ola som uppträdde. Vi hade inte det bästa platserna, snarare de sämsta men hade det bra där ändå.
Rika på den musikaliska upplevelsen tog vi oss till Torget för att möta och Christoffers polare och ta en drink.
Spontant en halvtimma innan drog jag in från jobbet. Fem minuter innan var biljetten fixad. Sen satt jag i salongen på andra raden vid stora scenen på Stadsteatern.
Var den helt fantastisk? Nej, men mycket bra. Förstår att de gick över visa gränser men långt från de gränser man i andra pjäser man passerar gränser. En del gick från salongen men en gång var det en del av pjäsen och så dåligt var det inte. Kanske var det utmanande för vissa att föreställningen var 4,5 timma lång och första akten var 3 timmar.
Annars var det spännande att se föreställningen som är regiserad och bearbetad av samma regisör som De tre musketörerna som fått så mycket god publicitet. Det roliga var också att så många unga för mig relativt okända skådespelare med som var roliga att få se och flera av dem vill jag se mer av.
Det roliga är att min vän Lina vill se den och jag funderar på att se den igen för att fånga lite fler detaljer och analysera lite mer. Annars var det nog mycket en betraktelse av livet som spelades upp.
Mitt betyg blir nog typ något försvagad fyra.
Ikväll har jag varit hemma hos Niclas och festat med Erik, Johanna, Jonatan och Farao. Trevligt. Men ännu trevligare var det konserten med The sound of arrows på Debaser. Det är sällan jag gör mig besväret att gå på konserter.
Niclas inspelning som är betydligt bättre än min.
En långarbetsdag. Och sen cirkelfys.
Gissa om jag blev förvånad när jag kom hem och upptäckte att jag missat att guldbaggegalan pågick. Som vanligt fylls filmlistan på med några filmer man behöver se.
Nu sova. I morgon är det en tidig dag igen.
Åhh. Det var en fantastisk föreställning. Det var länge sedan jag hade då många gås-hud-moment. Fast det var mest till de kända låtarna. De flesta lämnade mig relativt oberörd utom en. Och det var den där killarna spelar olika roller som socialmedarbetare, kurator och psykolog som en av dem skickas på. Rolig, rapp och bra skrivet.
Jag är ingen språk människa så jag sak i te göra dessa bedömningar men jag hade känslan av att det var en bra översättning.
Betyget blir en klar fyra. Inte mer och inte mindre.
Nu några drinkar på Bee med Niclas, Dennis och Christoffer.
Äntligen tog jag mig iväg tack vare Groupon, ni vet rabattföretaget. Jag tog med mig Martin som pasasnde var på besök i Stockholm.
Vi lyssnade på Mozarts 23 konsert framför allt men också några andra stycken av Polenc och Debussy. Solopianisten var Paul Lewis.
Var sak och dag ska få sitt inlägg. Nu bara en sammanfattning. Fattar inte hur jag ska kunna somna med alla intryck i mig.
Teater
Film
Vänner
Shopping
Det enda och tråkiga minuset denna helg är ett förlorat SLkort och därmed en oförutsedd kostnad flr detsamma. :(